I Sverige har vi som allmän utgångspunkt att varje medborgare är skyddad mot kroppsliga och integritetskränkande ingrepp, husrannsakan, kroppsvisitation och liknande intrång. Dessa lagstadgade skydd återfinns i Regeringsformens 2 kapitel. I vissa situationer måste dock den enskildes intresse av integritetsskydd inskränkas. I Rättegångsbalkens 28 kapitel finner vi regler för när och hur den enskildes lagstadgade integritetskydd får inskränkas genom tvångsmedelsutövning Det är dessa bestämmelser som jag har försökt utreda i denna uppsats. Utöver de konkreta reglerna som uttrycks i RB 28 kap aktualiseras ett antal principer vid tvångsmedelsutövning.

För att polisens ska klara av att upprätthålla den allmänna ordningen och säkerheten i landet har de utrustats med olika maktbefogenheter, det vill säga befogenheter att på olika sätt ingripa mot enskilda. I Sverige får polisen använda sitt tjänstevapen i enlighet med nöd, nödvärn och laga befogenhet. Den sistnämnda ger polisen rätt att använda våld och i värsta fall sitt skjutvapen för att genomföra en tjänståtgärd. Användandet grundar sig framförallt i lagstiftningen från år 1969. Det har de senaste åren förts en diskussion om att lagstiftningen behöver uppdateras till dagens samhälle.

I aktiebolagslagens (2005:551) 8 kapitel finner vi kompetensöverskridanderegeln i 42 §.Paragrafen innehåller fyra, av varandra oberoende, regler. Den stadgar bolagsledningens samtden särskilda firmatecknarens behörighets- respektive befogenhetsöverskridanden. Ettöverskridande av behörighet respektive befogenhet kan leda till bundenhet för ett bolag ienlighet med kompetensöverskridanderegeln. Det står dock inte klart när ett överskridandehar skett och i vilka situationer bolaget blir bundet.Genom i uppsatsen använda fiktiva typfall påvisas, att det krävs struktur vid utredning av närett överskridande har skett, samt när det leder till bundenhet. Behörighet är vad enbolagsföreträdare kan göra, befogenhet är vad denne får göra.

Denna uppsats behandlar EU:s inre marknad och dess fria rörlighet av varor. Den fria rörligheten av varor reglerar i artiklarna 28 och 29 EG-fördraget. Dessa artiklar förbjuder import- och exportrestriktioner samt ÅMV mellan medlemsstaterna. Det finns däremot undantag till dessa artiklar i artikel 30 EG-fördraget, som kan tillämpas om åtgärden är tillräckligt nödvändig och lämplig. Artiklarna 28 - 30 EG-fördraget är framför allt tillämpliga på gemenskapens medlemsstater, men även på dess institutioner, något som bekräftas i EG-domstolens praxis.EU:s institutioner har befogenheter att införa harmoniserande akter som exempelvis reglerar den inre marknaden.

Forskning visar att svensk polis skjuter mycket sällan med stöd av sin laga befogenhet. Istället tvingas polismännen skjuta när ingripandesituationen har utvecklats till en nödvärnssituation. I en sådan situation befinner sig polismannen under påverkan av allvarlig stress varvid dennes psykiska, mentala och känslomässiga förmåga kan vara kraftigt begränsad. Ökar polisens medvetenhet om sina möjligheter att bruka sitt vapen i ett tidigare skede med stöd av laga befogenhet kan dödsskjutningar undvikas. Regler om den svenska polisens skjutvapenanvändning i laga befogenhet finns angiven i SkjutK 2 §.

Denna uppsats utreder huruvida EG-domstolen kan utnyttja sitt tolkningsutrymme utan att överträda den givna och tagna kompetensen. Syftet är att analysera och diskutera EG-domstolens tolkningsutrymme ur ett rättsteoretiskt perspektiv. Det tolkningsutrymme som avses är den behörighet EG-domstolen har enligt EG- fördraget och den utvidgade befogenheten som EG-domstolen har givit sig själv. För att nå detta mål måste en utförlig beskrivning göras av: EU:s institutioner, kompetensfördelningen enligt EG-fördraget, EG-rättens källor, de viktigaste allmänna principerna, de relevanta ?rättslärorna? samt den kompetensfördelning som har utvecklats tillföljd av EG-domstolens agerande.

Generalklausulen ska vara tillämplig inom hela förmögenhetsrätten, vilket talar för att det således inte bör vara ett bekymmer att tillämpa den vid ett befogenhetsöverskridande i en- lighet med aktiebolagsrätten. Detta är dock inte solklart med tanke på att aktiebolagslagen föreskriver annat. Ett bolag kan t.ex. bli bundet av en rättshandling som företagits av bo- lagsföreträdare eller särskild firmatecknare där denne genom rättshandlingen överskrider sin befogenhet. Bolaget blir härvid bunden av rättshandlingen såvida bolaget självt inte kan påvisa att tredje man varit i ond tro.

Socialtjänstlagen (2001:453) är en ramlag i vilken socialsekreterare med ett särskilt handlingsutrymme fattar beslut. I uppsatsen undersöks, genom vinjettmetoden, hur nio socialsekreterare i tre kommuner fattar beslut som rör barn. Socialsekreterarna arbetar med försörjningsstöd. Syftet med uppsatsen är att belysa beslutsmotiveringar. I beslutsmotiveringarna undersöks särskilt hur barnperspektivet beaktas. I uppsatsen har Lipskys teori genom "Street Level Bureaucracy ? Dilemmas of the Individual in Public Services" använts. Resultatet av uppsatsen är bl a att beslut varierar beroende på var klienten bor samt vilken socialsekreterare denne tilldelas..

Syftet med denna studie var att analysera skriftligt arbetsmaterial och offentliga informationsdokument som ligger till grund för förändringsarbete för ett ökat brukarinflytande gällande sociala omsorgsinsatser och servicetjänster i ordinärt boende, det vill säga det egna hemmet. Vi valde att studera Örebro kommun och detta genom en kvalitativ metod i form av en litteraturgranskning. Vårt teoretiska fundament har bestått av socialtjänstlagen, Lag om kommunal befogenhet att tillhandahålla servicetjänster åt äldre, Lag om valfrihetssystem, salutogent synsätt, Kasam och empowerment. Vårt resultat visar att Örebro kommun har infört fyra medel för ett ökat brukarinflytande. Dessa är: förändrad biståndshandläggning, Lag om kommunal befogenhet att tillhandahålla servicetjänster åt äldre, Servicetorget med lotsarna samt Lag om valfrihetssystem.

Syftet med uppsatsen är att belysa projektledning i uppsättningar inom teaterbranschen ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Vi avser att skapa medvetenhet om projektledarens roll och arbetsuppgifter för att bättre förstå de utmaningar som kan uppkomma i det vardagliga arbetet. Detta för att skapa effektivitet och därmed en mer produktiv organisation. Uppsatsen har utgått från en induktiv metod och därmed inletts med insamling av empiri i form av intervjuer och en enkätundersökning. Sex kvalitativa intervjuer har gjorts med nyckelpersoner i High School Musical-projektet.

1921 avskaffades dödsstraffet i Sverige och 1973 förbjöds det i regeringsformen. Vid en opinionsundersökning 1997 upptäcktes att det fanns ett ca 40%-igt stöd för dödsstraff. Senare mätningar har gett ungefär samma siffra. Det överraskande resultatet föranledde en riksdagsdebatt våren 1998. 1921 motiverades beslut av att några fördelar med straffet jämfört med andra former inte kunde styrkas.

Vi fattar dagligen beslut. Ungdomar har mindre möjlighet än vuxna att fatta självständiga beslut. Ungdomar påverkas av sina föräldrar och vänner när de står inför olika val. När ungdomar väl fattar självständiga beslut så utvecklas de psykologiskt. Syftet med studien var att se hur ungdomars tilltro till den egna förmågan, öppenhet, autonomi och föräldrars stöd påverkar deras nöjdhet med beslut som de tidigare har fattat inom ett av tre områden: utbildning, träning eller konsumtion.

Denna studie undersökte representativiteten avseende nämndemännens i Linköpings tingsrätts domsaga demografi; nämndemäns attityder till rättsliga frågor; samt om dessa nämndemäns demografi och attityder kan predicera individuella beslut i konstruerade rättsfall. Dessutom undersöktes vad som styr nämndemäns autonoma beslut respektive hur rättens enade beslut fattas under överläggningar. Resultaten visade att nämndemän inte var representativa för allmänheten avseende ålder eller emotionellt relaterade attityder till rättsliga frågor, men att varken ålder eller attityder till rättsliga frågor kunde predicera beslutsbeteende i manipulerade rättsfall. Inflytande över nämndemännens beslut går att beskriva i medierande och modererande faktorer i en modell över beslutsprocessen. Implikationer för fortsatt forskning inom området rättsprocessens psykologi diskuteras..

Varje dag kör ungefär 15 000 fordonsförare omkring på våra vägar påverkade av alkohol och varje år omkommer cirka 100-150 människor i trafiken i alkohol- och drogrelaterade olyckor. Under 2008 rapporterades 31 200 rattfylleribrott och för att effektivisera den brottsbekämpande verksamheten mot rattfylleribrott har Tullverket och Kustbevakningen sedan den 1 juli 2008 givits rättsliga befogenheter att ingripa mot rattfylleribrott. Uppsatsens syfte är att studera vad den nya lagstiftningen innebär för Tullverket och Kustbevakningen samt hur deras utökade befogenheter påverkar polisens arbete mot rattfylleribrott. Fyra kunniga och insatta personer från Tullverket, Kustbevakningen, Polisen och Polisförbundet har intervjuats till uppsatsen. Av intervjuerna framkom att den nya lagstiftningen kommer att underlätta och effektivisera arbetet för både Tullverket, Kustbevakningen och Polisen.

Moderna företag måste vara flexibla för att kunna möta morgondagens förändringar. Denna uppsats visar hur strategiska beslutsprocesser kan förklaras genom att se till förfaranden som föregår beslut. Förklaringen ses mot hur beslutsfattaren uppfattar och använder information för att göra värderingar. Den empiriska studien gjordes hos LKAB vid ett skede när beslut skulle fattas om byggandet av ett nytt anriknings- och pelletsverk i Kiruna. Detta beslut har legat till grund för den empiriska undersökningen som kom att behandla faktorer som föregick just detta beslut.